måndag 7 mars 2011

Meningslöst!

Nu när faktiskt hela helgen är förbi så..... jaa, det var väl en ganska bra helg då da. Men med en del negativa inslag. Känslomässigt var gårdagen väldigt turbulent (är de ett ord?). Som tidigare nämnt trodde jag att kvällen skulle bjuda på nåt roligare än städning och det gjorde den, men inte det jag trodde. Hamnade hemma hos Carro som var min räddare i nöden (det var förresten alla ni som jag ringde igår och fick prata av mej med... "alla", några få. Ni vet vilka ni är). Blev film och Carro-gjord pizza. Tack vare det slapp jag flippa alldeles för mycket iaf. Även om jag fick mina flipp-attacker innan dess också... Fy fan. Hade jag stannat hemma hade jag bara tänkt på det och gjort det värre än det är..... vilket jag visserligen lyckades med för längesen va gäller den här personen. Hur kan det vara så starka känslor inblandade? Jag vet inte om de är äkta eller om jag lurat mej själv.... Kändes äkta. Men inte värt den här skiten.

Som jag skrev igår visste jag att kvällen skulle innebära början eller slutet på något. Blev slutet, vilket jag inser nu att jag egentligen visste..... Men man vill ju tro de bästa om folk eller? Och då hade jag ändå inte höga förväntningar.... Men jaja.

Alla har sagt detta till mej länge och nu har äntligen jag också fattat. Jag har redan lagt ner honom två gånger innan om inte fler gånger..... utan att stå fast vid det. Men nu har jag fått samma sak bekräftad igen. Jag vill inte fatta detta. Men jag har fattat. Igår kändes det jättehemskt, idag liknar det mer känslan av lättnad.... Bättre förr än senare.

Jag vet inte vad det är för fel på honom. Det fattar jag inte, haha.... Jag förstår verkligen inte. Men sån jäkla urkass dålig jävla stil att bete sig på alltså.... Varför beter man sig så? Hur kan man med? Förstår han ens själv hur han beter sig? Eller tvärtom... är det medvetet? För att jag ska fatta nåt som jag tydligen inte fattat? Ge mej gärna dubbla budskap liksom....???

Jaja.... hela jag är ett stort frågetecken just nu. Tyvärr kommer jag väl aldrig få svar på något av de här. Vad var meningen med detta? Så meningslöst..... Ska inte säga att det var slöseri med tid eller med mitt liv. Något har jag väl ändå lärt mej. Men jag tycker inte om saker (personer) som kommer in i ens liv och verkligen etsar sig fast på olika sätt och vis..... för att sedan försvinna lika fort igen. Utan att man fick ut något av det. Man blir bara ett ännu större frågetecken. Och detta har hänt liiiite för många gånger de senaste 1-2 åren..... Va fan är meningen med det??? Varför ska de ens dyka upp över huvudtaget? Håll er borta istället för fan. Stör inte min sinnes-ro! :P

Men whatever. Jag har redan gått vidare :P

Men ge fan i att dyka upp igen. Och det gäller er allihop.

1 kommentar:

  1. Åååååh, I FEEL YOU!

    Okej, man ska aldrig säga att man vet hur nånting känns för nån annan, men det låter verkligen så otroligt bekant - känns ju som om du skriver om mig och T liksom... Haha... JOBBIGT! Men, du verkar iaf fattat mer än mig. Jag vill liksom inte se verkligheten.

    Hoppas det känns bättre snart. Kramar

    SvaraRadera