Det värsta är över

Jag har överlevt första dagen :) Var jättetrött efter ca 4 h sömn, men i och med att det var möte, möte, möte, prata, prata, prata, fika, fika, fika = kaffe, kaffe, kaffe så gick det rätt bra ändå. Lagom till att jag hade ett litet talk with the boss hade jag däremot en riktig dipp och det kliade i ögonen av trötthet. Sjukt! Men.... jag tycker det känns bra :) Kommer nog bli bra att sommarjobba där. Men egentligen skulle jag inte vilja säga varken bu eller bä just nu, för det känns liksom inte som att jag gjorde så mycket....? Träffade inte särskilt många av klienterna och var bara på ett hembesök hos en som tydligen inte var hemma. Så.... jag väntar lite med min dom tills efter morgondagen. Men jag fick en bra känsla iaf! Och har redan fått inbokat första riktiga jobb-dagen.... Hur nu det ska gå till. Jag fattar liksom inte vad man egentligen ska göra...? :/ Men men.... det ger sig. Trevligt folk any who.

Och nu då.... däckade totalt i soffan när jag kom hem. Somnade inte men låg nog helt stilla i nästan en timme. Typ förlamad, haha. Nu är jag för ovanlighetens skull (!!) uttråkad och har lust att gå och lägga mej samtidigt som jag känner för att ge mej ut och springa..... upp-speedad eller nåt. Men jag tror det kloka är att sova.... Jobbar kväll imorgon så då hinner jag ta en promenad imorn bitti. På onsdag ska det fanimej springas eller tränas. Det här går inte längre!! LAT är jag!